Novemberrevolutionen i Sverige

Att novemberrevolutionen 1985 var startskottet för avreglering av kreditmarknaden och änddatumet för socialdemokratins guldålder är bara ett historiskt konstaterande. Det blev ett hegemoniskifte till neoliberalismens fördel.

Överbyggnaden är inte en renodlad vindflöjel som följer strömningarna i den ekonomiska basen. Hur kan man i så fall förklara det som hände under Olof Palmes relativt radikala tid.  Vilken ekonomisk bas hade den tiden som skulle kunna förklara det?

Efter det att hegemoniska skiftet skett kom Sverige att bli en EXTREMT nyliberal stat. Pengarna från löntagarfonderna pumpades in i spekulationsekonomin - pengarna användes inte för att genom emissioner skaffa sig ägarmakt utan användes för att öka värdet på befintliga aktier i företagen via börsen. Massor med åtgärder togs för att säkerställa finanskapitalets intressen. Sverige sticker ut i världen som en av de få länder som saknar arvs- och förmögenhetsskatt! Vi är kanske enda landet som beskattar inkomst av kapital och inkomst av arbete så till den milda grad olika att inkomst av kapital blir ett skattemässigt frälse!  Alla andra länder har samma beskattning.  På vilket sätt skiljer sig den svenska ekonomiska basen från resten av världen att det kan förklaras?

Spekulationsekonomin understöddes så mycket att fastigheter ökade med ett par hundra procent och ”realvärdet på ett index över samtliga tillgångsslag växte med 70 % mellan 1985 och 1990”. Vad jag förstått var Sverige ett land som dominerades av industrikapitalister och inte spekulanter. Det var politiker och statsbyråkrater som kuppade igenom denna nya extrema spekulationskapitalism.

Tomas Piketty skriver i sin bok ”Time for Socialism” följande: ”Det är helt möjligt att gradvist röra sig mot en deltagande socialism genom att ändra legala, fiskala och sociala system i det ena eller andra landet utan att vänta på en endräktig planet.”

Ett exempel på en sådan rörelse är en kraftfull ökning av arvs- och förmögenhetsskatten för att dela ut ett ”arv” eller stipendium till varje ungdom på dennes 25 års dag på ca 120 000 €.  Fullt genomförbart. Inget hindrar en sådan lag.  En dogmatisk liberal skulle applådera det.  För en liberal dogmatiker är det inget fel att man skaffar sig en förmögenhet genom eget arbete, men att få det som arv är en styggelse.

Detta skiljer sig skarpt från ”Vi som vill ha demokratiska motkrafter till kapitalmakten måste i första hand bygga dem genom EU och världssamfundet.” 

Det går ”att gradvist röra sig mot en deltagande socialism” redan idag och ett ”ett arv lika för alla” skulle få stor påverka på den politiska debatten.  (Piketty´s uträkningar visar att en som normal skulle få ett arv på 1 000 000€ från sina avlidna föräldrar ändå skulle få behålla ca 600 000€. En utgångspunkt för senare reformer?) Ungdomar skulle få ett startkapital för sina liv och minska nödvändigheten att vara en skuld slav. Bankirerna skulle inte bli glada och de som får arbetsfria ränteinkomster skulle bli lite magrare.